![]() |
![]() |
||
|
Salsåker Herrgård i början av 1900-talet Salsåker manor in the early 1900s |
Salsåkers Ångsågs
Aktiebolag 1874 Salsåker Steam Sawmill Ltd 1874 Salsåkers Dampfsägewerk Ltd 1874 |
![]()
|
Redan 1874 anlades på Salsåkersholmen
en såg invid Salsåkersfjärden! (Numera Salsåkersön i Ullångersfjärden).
Under första världskriget var det en betydande produktion vid
sågverket. |
||
| Salsåkers Ångsåg togs i bruk 1874 | |||
![]()
|
Det hela började med att grosshandlare Carl Fr. Broocman åren1872-1874 byggde ångsågen på Salsåkerön. När såganläggningen var färdig tvingades han av ekonomiska skäl, överlåta sågen på en släkting , nämligen grosshandlare Svante Hamberg. Svante var både ekonomiskt och politiskt en mycket betydande person. Salsåker-sågen var då på 2 ramar (ram=såg). Sågen sköttes först av inspektor Nauclér och därefter av inspektor Kjerrulf. 1899 införlivades Mäja AB. Sågverket på andra sidan Ullångersfjärden. |
||
| Interiörbild från Salsåkers äldre Ångsåg, 1899 | |||
![]()
|
År
1881 anställdes Axel Kjellström som med kraftfull hand ledde och
utvecklade sågverket vidare. 1885 överlät Hamberg hela sågverket till Axel Kjellström. Produktionen var 1894, 4.000 standards sågat virke och 500 stds bilade trävaror. (1 std = 4,7kbm ), dvs c:a 20.000 kbm virke per år.
Under 1870-80 talet uppförde man åtta kaserner (hyreshus) för
arbetarfamiljerna i Salsåker. Lägenheterna var många och små. Flertalet
med ett rum, liten alkov, kök och vedeldad spis. Till varje kasern
fanns också ett uthus med gemensamt utedass. I de flesta husen bodde
fyra familjer, oftast med många barn. Två av byggnaderna brann ned,
Storkasernen (1941). Nu har kvarvarande fastigheter estetiskt och
skickligt renoverats. Idérika, fängslande, kreativa och konstnärliga
personer har flyttat in. |
||
| Utlastning av trävaror från ön den 14 september 1899 | |||
![]() |
![]() |
||
| Axel Theodor Kjellström i pälskrage | Lobbyn i början av 1900 talet | ||
![]()
|
Axel köpte ett trettiotal skogshemman och införlivade stora skogsområden till
bolaget, slutligen hade Axel 25.000 ha egen skog. Under sågverkets storhetstid, runt första världskriget, hade man drygt 200 arbetare. Man hade brandvakt, eldare, hjelpkantare, hjelpstafsågare, hjelptummare, kantare, kantpojke, nattvakt, plankbärare, pålassare, påslagare, ribbdragare, serare, smärglare, smörjare, splitvedsjänta, stafsågare, sågare, sågspånsrullare, timmerpåstickare, timmerrullare, timmersorterare, tummare, uppeldare, uppspelare, vedkapare, vedtrafvare osv. Årslönen omkring år 1900 var för disponenten 4-6.000:-, inspektorn 1.000:-, brädgårdsfaktorn 1.200:-, sågställaren 1.000:- och hjälpfaktorn 900:-. Arbetarlönerna för kantaren, försågaren och timmersorteraren var 32 öre i timmen. För timmerpåstickaren, kantpojken och splitvedsjäntan var lönen 11 öre i timmen.
|
||
![]() |
Axel Kjellström var en mycket uppskattad person i hela Nordingrå. Axel såg till att en blåsorkester med arbetare från sågen bildades. Han införskaffade orkesterns utrustning. Orkestern spelade flitigt i Nordingrå o på disponentens silverbröllop fick de spela varje dag i en hel vecka. Salsåkers Hornorkester bestod bl a av sågverks-förmannen Jonas Nordin,
Jonas (Jonke) fostrade tillsammans med hustrun Hedda 13 barn. De bodde i en av bostadskasernerna ovanför sågen i Salsåker. Åtta av deras nio pojkar bildade sedermera dansorkestern "Bröderna Nordin" som blev en av de populäraste dansbandsorkestrarna i Ångermanlad på 1930- o 40-talen. Hemmabanan var förstås Borgen i Salsåker. Dansbanan med det vackraste läget, högst uppe på berget, med en hänförande utsikt över fjärden och Herrgården.
|
||
| Bröderna Nordin | |||
![]()
|
Under de följande åren förvärvade bolaget
ytterliggare stora skogshemman i Ångermanland.
1913 avled Axel Kjellström och ledningen för företaget övergick till sonen, disponent Bertil Kjellström. Han moderniserade och utvidgade sågen till 5 ramar, 3 kant- o 2 stavverk. Sågverket hade sin största verksamhet under första världskriget, arbetsstyrkan uppgick till 200 man. Tillverkningen var uppe i 35.000 kbm trävaror per år. Behovet av grova plank till förstärkning av skyttegravarna var enorm, och ibland var det så fullt med lastande båtar från världens alla hörn att kajplatserna inte räckte till utan skeppen fick trängas runt ön i väntan på lastning. |
||
| Bertil Kjellström inspekterar lastningen | |||
*Under åren 1917-1918 inköpte man segelfartygen Mentor, Gunnel (Martina), Sigyn och Elise Dyneborg. Barken Sigyn finns nu att besöka på Åland som museifartyg. Hon byggdes i Göteborg år 1887 för att frakta virke. Sigyn är den sista intakta oceangående träbarken i världen. Hon lastar 500 ton, har korsat ekvatorn 36 gånger och Atlanten 56 gånger. Barken
Mentor var det största skepp som byggts på Orust. Det sjösattes
1875. Skeppet var 37,8 meter långt och 7,6 meter brett. Lastförmågan var
272 ton. Som ballast krävde skeppet uppemot 150 ton sten. De
inköpta segelfartygen användes till att frakta bolagets trävaror,
styckegods och kol (från de egna kolmilorna).
Sigyn i sin flytdocka Loke Barken Mentor Bolaget hade också ett antal bogserbåtar i sina ägor. Första bogserbåten var Salsåker 1 som inhandlades 1892. Astrid förvärvades 1899 och Garm 1913. 1916 byttes Salsåker 1 mot Köja, som döptes om till Salsåker 2. |
|||
|
|
|||
![]() Nämnas kan att företagets försäljningsombud i Frankrike var honoräre generalkonsuln Raoul Nordling, "Svensken som fick tyskarna att skona Paris 1944". Senare visade Paris sin tacksamhet bland annat genom att prägla en medalj. På dess frånsida står: "Raoul Nordling, Sveriges generalkonsul, har genom sin heroiska och avgörande insats för befriande av fångar och beskyddande av Paris tjänat Frankrike väl". Han blev också tillsammans med Eisenhower och Churchill hedersmedborgare i Paris. Han tilldelades högsta militära utmärkelsen Croix de guerre avec palme (Krigskorset med palm).
|
|||
| Salsåker Sågverk 1915 | |||
![]() |
![]() Tidigare arbetarbostäder, nu exklusiva villor
|
||
| Till sågverket hörde också ett antal kolmilor | |||
|
|
Den stora depressionen 1920
drabbade bolaget hårt. Priserna föll och de mycket stora lagren av virke
blev värdelösa. Bolaget kom på obestånd och driften fortsatte i mindre
omfattning. Svenska Handelsbanken övertog 1926 sågen och tillsatte disponenten Mauritz
Magnusson. Banken moderniserade sågverket och ökade ramantalet till 6. Ångturbin insattes i sågen bl a.
|
||
| Utvaggning av virke från sågverket | |||
![]() |
![]() Bertil Kjellström hälsar Kronprins Gustaf Adolf, sedermera Hans Majestät Kung Gustaf VI Adolf och Drottning Louise Mountbatten välkommna till Salsåker Herrgård den 2 juli 1934. Highness Princess Louise of Battenberg and King Gustaf VI Adolf of Sweden. |
||
| Ångbåten Salsåker 1 vid kontorsbryggan | |||
![]()
|
|
||
| Salsåker Sågverk 1937 | Kusken Karlsson med herrskapet | ||
![]()
|
![]()
|
||
|
Salsåker Herrgård 1953 1943 såldes det som fanns kvar av sågen, resterna revs och kvar finns nu bara skorstensfundamentet som ett minne. Under några år under andra världskriget tjänstgjorde Herrgården som flyktingförläggning. Herrgården såldes 1947 till Jukkasjärvi kommun (nu Kiruna) som barnkoloni och drevs tillsammans med Villa Graneliden som sommarhem för gruvarbetarnas barn under åren 1948 till 1980. |
Salsåkerön, 1963. 1980-1995 ägdes Herrgården av Karl-Erik & Laila Edin. I januari 1995 flyttade paret Hedström hit efter 20 år i Kalifornien. De köpte herrgården och påbörjade 1995 ett mycket omfattande restaureringsarbete av både byggnader och omgivning. De drev sin verksamhet under namnet "High Coast Manor Inn". |
||
|
|
|||
![]() |
![]()
Nuvarande
ägare, |
||
| Salsåker Herrgård, vintern 2007 |
![]() |